Blogg

TAG CLOUD på ”Digital Heritage 2015” i Granada

Blir du en av de 600 deltakere på den internasjonale kongressen ”Digital Heritage 2015” i Granada? Da kan du både høre mer om TAG CLOUD og prøve ut TAG CLOUD digitale løsninger.

Workshop i utprøving av våre kartbaserte demonstratorer i Bø

Det er spennnde dager i prosjektet for tiden. Vi er kommet langt i utviklingsarbeidet med kartbaserte demonstratorer for visning av kultur- og naturinnhold. Og nå er tiden kommet til å teste ut og å ta i bruk rammeverket og tjenestene. Er du nysgjerrig på muligetene? Lyst til å se hvordan du lager din egen visning? Og lyst til å hjelpe oss med å gjøre tjenestene bedre?

Nye kart og demonstratorer

Over sommeren har Norkart med bistand fra prosjektgruppen jobbet med utviklingen av ulike kartløsninger og det vi har kalt demonstratorer. Hoveddelen av det grunnleggende utviklingsarbeidet er nå ferdig og løsningen er allerede satt opp for mange ulike visninger – se for eksempel visningene av historie og kulturminner langs Flyktningeruta, langs Nidelva i Trondheim og for hele Norge. På knreise.no/demonstratorer kan du se flere eksempler på alt fra kart for ulike områder, langs kjente ruter og ulike tematiske kart. Vi har også latt oss frist til å sette opp en litt mer eksperimentell 3D-visning av den historiske vandreruta over Folgefonna – med kulturminner og historie langs ruta over fjellet.

Bli med på siste workshop i digitale fortellinger

Har du noe å formidle om kultur, historie, kulturminner og natur langs pilegrimsleden fra Oslo til Trondheim? Ønsker å formidle det digitalt?

Går ferieturen til Slovakia?

Sommeren er reisetid for mange, kanskje går feireturen til Slovakia. Her skriver Michal Cudrnak fra det slovakiske Nasjonalgalleriet om deres tilnærming med å opprette en «Lab», og hvordan de har brukt digitale fortellinger, blant annet, som et verktøy i deres arbeid med digitalformidling.

Sett av datoen! – KNreise konferanse 13. nov. Oslo

Kultur- og naturreises arbeid som prosjekt avrundes i desember i år. Den 13. november arrangerer prosjektet sin siste konferanse som skal være åpen for alle. Utgangspunktet for konferansen er å se nærmere på de erfaringer som har blitt gjort i løpet av prosjekts liv, men hovedfokus for samlingen er å tenke fremover. Det er en ambisjon at konferansen skal sette søkelyset på områder prosjektet har erfart som helt vesentlig for veien videre når det gjelder tilgjengeliggjøring og formidling av kultur- og naturdata. Åpne data; samarbeid og samordning på tvers;  brukerperspektiv; og mobilformidling er bare en smakebit på hva som skal diskuteres.

Konferansen finner sted i Oslo, på Norsk design- og arkitektursenter (DOGA) den 13. november. Mer informasjon kommer over sommerferien, men sett av datoen i mellomtiden!

Ser du noe på havets bunn? Gi tein!

Her skiver Ina Viktoria Kristiansen, fra laget som står bak appen GiTein, om deres ide og hvordan det var å vinne prisen for beste visualisering. GiTein ble også kåret på Difis Digitaliseringskonferanse 17. juni som et av de to vinnerlagene som får et reisestipend for å delta i den nordiske konkurransen,Slush i Finland senere i år. Gratulerer!

«Gi tein» er en app under utvikling. Den har som mål å løse problemet med såkalte «spøkelsesteiner» som hvert år tar livet av flere tusen hummer og andre sjødyr. Ideen og løsningen ble til i løpet av to morsomme, men intense dager under arrangementet #hack4no 2015.

Hummerbestanden langs norskekysten er sterkt redusert. Tydelig merking av teiner, krav til fluktåpninger i teinene og lange fredningsperioder er noen av reglene som er innført for å gjenoppbygge bestanden. Hvert år fører likevel slitasje til at mange teiner sliter seg og ender opp på havets bunn. Fordi teinene ofte er produsert i plast og/eller stål, har de lang levetid som såkalte «spøkelsesteiner». Hummer, krabbe og fisk går inn i teinen for å spise, blir fanget og dør. Disse blir igjen ny åte for andre sjødyr, og slik holdes det gående år etter år. Dette er en miljøkatastrofe som ikke er synlig fra overflaten.

Målgruppe

Appen «Gi tein» retter seg mot de som har mulighet til å gjøre noe med dette miljøproblemet, nemlig dykkere, dykkerklubber og miljøvernorganisasjoner. Fiskeridirektoratet gjennomfører hver høst en opprydding langs deler av norskekysten hvor dykkere henter opp innmeldt tapt fiskeredskap. «Gi tein» gir til en hver tid brukerne en oppdatertert oversikt over oppryddingsarbeidet. I appen kan brukerne registrere søk, funn og opphenting innenfor ulike soner langs hele norskekysten. Dette vil gjøre det mulig å utføre en kontinuerlig miljøinnsats gjennom hele året. Appen benytter seg av Kartverkets åpne data, og det kan være aktuelt å få til en samkjøring med Fiskeridirektoratets innmelding av tapt fiskeredskap.

Vi ønsker å gjøre miljøopprydding engasjerende

Appen vil bli laget som et spill hvor kartet er delt inn i kvadratiske soner, som på et spillbrett. Sonene vil ha ulikt utseende etter hvilken aktivitet som til en hver tid er reigstrert i den aktuelle sonen. For eksempel vil en bruker kunne markere et felt for klarert om hun har foretatt et søk og ryddet opp. Har brukeren derimot kun observert teiner i en sone vil hun kunne registrere antall. Andre brukere vil da kunne rydde og klarere sonen. Som i et spill vil man få belønning etter innsats, enten i form av merker eller poeng for antall klarerte soner, antall teiner hentet opp eller antall søk. Dette vil igjen kunne rangere brukeren på ulike topplister. Vi ønsker å gi direkte og umiddelbar tilbakemelding til brukeren om de positive effektene av deres innsats for å utvikle et sosialt engasjement.

Vi ønsker å belønne miljøforkjemperne

Appen blir et sosialt nettverk av miljøforkjempere hvor man innehar ulike roller; spiller, oppdragsgiver eller støttespiller. Dykkerne er spillere. De registrerer egen profil og kan følge andre dykkere. De kan også danne team eller knytte seg til, eller følge, dykkerklubber og organisasjoner. En interessant oppdragsgiver vil for eksempel kunne være Fiskeridirektoratet. En slik aktør kan bli gitt mulighet til å legge inn betalte og ubetalte oppdrag i kritiske soner, for eksempel for søk etter teiner i områder som er totalfredet. Gjennom crowdsourcing kan privatpersoner, stiftelser og andre donere en valgt sum til soner de er opptatt av. Disse er støttespillere. De donerte summene vil bli utbetalt til dykkere eller organisasjoner som rydder og klarerer den aktuelle sonen. Det ideelle på sikt er å etablere en panteløsning hvor det utbetales en sum for alle teiner som blir hentet opp og levert inn til gjenvinning.

Veien videre

Det har hele tiden vært viktig for oss å lage en intuitiv, innbydende og engasjerende løsning med stor samfunnsnytte. Vi ser på muligheten for å utvide løsningen til også å inkludere landområder. I en slik løsning vil for eksempel grunneiere (både private, statlige og kommunale eiere) kunne bli interessante oppdragsgivere, mens privatpersoner, skoleklasser, idrettslag og foreninger kan være interessante spillere. Dette krever eventuelt at løsningen bytter navn. Vi gleder oss til å utvikle konseptet videre!

«Gi tein» er skapt av Kay Frode Kristiansen (geomatiker), Lars Selstad (utvikler) og Ina Viktoria Kristiansen (grafisk designer). Ideen og prototypen vant kategorien «Beste visualisering» under Difi og Kartverkets #hack4no 2015. For forespørsler, kontakt oss på gitein@outlook.com.

Skjermbilder fra appen Gi tein

Skjermbilder fra appen Gi tein

Og de andre #hack4no vinnerbidragene –

Atle Frenvik Sveen som fikk prisen for beste bruk av geodata her skrevet om sin app Ølkart her.

Teamet som står bak BioPin.it, ideen som fikk prisen for beste nytte, skriver her om hvordan det var å delta på #hack4no og å ha muligheten til å videreutvikle konseptet deres.

Moro med åpne data!

Av ,   Ingen tags,   3 Kommentarer
Moro med åpne data!

IMG_0912I dag, på Difis Digitaliseringskonferanse, skal det kåres hvilke to av de tre vinnerlagene fra #hack4no som får et reisestipend for å delta i den nordiske konkurransen, Slush i Finland senere i år. Bjørn Hjelle fra BioPin.it, ideen som fikk prisen for beste nytte, skriver her om hvordan det var å delta på #hack4no og å ha muligheten til å videreutvikle konseptet deres.

Så har det gått vel en uke siden årets #hack4no på Hønefoss der jeg var så heldig å være med på å vinne i en av kategoriene. Stor honnør til Kartverket og Difi som tok opp stafettpinnen etter fjorårets #hack4no i regi av Kultur- og naturreise hos Kulturrådet, og til representanter fra de offentlige etatene som stilte opp for å veilede i bruk av sine åpne datasett og tjenester. Kombinasjonen åpen kildekode og åpne data trenger bare å tilsettes kreative hoder så kan det skapes verdi. At vi skulle vinne hadde jeg lite tro på etter å ha sett alle de flotte bidragene som ble presentert lørdag ettermiddag.

Jeg var med på #hack4no for andre gang, og havnet i en tilfeldig sammensatt gruppe i den innledende idémyldringen. I plenum presenterte vi så idéen vår om å lage et spill basert på data fra Artsdatabanken. Spillet har foreløpig tittelen BioPin.it og går enkelt forklart ut på å dra ut og ta bilde av ulike arter, det kan være planter, insekt, sopp eller dyr av ulike slag. Du må videre identifisere arten, laste opp bilde, angi tid og sted og lagre dette som en observasjon. Registrerte observasjoner gir poeng. Sjeldne arter gir mange poeng, vanlige arter gir færre poeng. Er du den første som observerer en art i et område får du bonuspoeng, og om du har tatt et fint bilde som andre brukere gir ‘likes’ så får du bonuspoeng for det også. Observasjoner skal automatisk leveres videre til Artsdatabanken som besørger videre levering til internasjonale databaser, og med dette vil spillet bidra med data til forskning og miljøovervåkning. Enkeltobservasjoner er kanskje ikke så interessante for forskere, men med nok volum kan datasettet blir statistisk signifikant og brukes til å finne mønster og trender.

Naturen er i endring, nye arter dukker opp der de ikke har blitt sett før. I Isfjorden utenfor Longyearbyen er blåskjellene snart så store at de kan plukkes og spises og det kan fiskes makrell der. Før var makrellen sjelden selv utenfor kysten av Nord-Norge. Andre arter har det verre. Gjøken er for eksempel rødlistet med status Nær truet. Som kjent legger gjøken egg i andres reir og lar andre fugler sørge for kost og losji for den håpefulle. En teori er at mens gjøken trekker til Nord-Afrika om vinteren, så drar mange av de andre artene bare til Sør-Europa. I Sør-Europa kommer våren tidligere enn før, så disse artene trekker nordover igjen og hekker ferdig før gjøken kommer hjem for å legge sine egg.

BioPin.it kan ikke lære gjøken å ruge sine egne egg, men tanken er at spillet vil motivere til å ville lære om arter og artenes utbredelse og levemåte. Kanskje kan det å dra ut for å finne nye arter bli en ny hobby for mange. Spillet kan brukes i undervisning, alle ungdommer har jo verktøyet som skal til i sin egen lomme. Mange arter lar seg fint fotografere med mobiltelefon, mens andre vil kreve mer avansert fotoutstyr. Hobbyfotografer kan inspireres til å dra ut med stativ og telelinse.

I Biopin.it vil vi bruke artsnavn og artsinformasjon (Arter på nett) fra Artsdatabanken, kart og stedsnavndatabase fra Statens Kartverk, bilder og annen artsinformasjon fra Wikipedia, Store Norske Leksikon og andre kilder. Med meg i teamet fra #hack4no har jeg Alice og Davide fra Tromsø/Italia, nederlandske Peter som bor i Trondheim, og svenske Albin. Og vi fikk god hjelp og gode råd underveis fra mentor Wouter fra Artsdatabanken. En artig gjeng som jeg aldri hadde blitt kjent med om jeg ikke tok turen til Hønefoss.

Løsningen vil måtte inneholde et smart verktøy for å bestemme art, med bruk av både strukturerte og ustrukturerte data, og vi må forholde oss til den store taksonomien med begreper som ikke er forståelige for folk flest. Og vi må utvikle en modell for poengberegning som gjør spillet fengende. Interessante problemstillinger som vi gleder oss til å se nærmere på! Første steg er premien vi vant på Hønefoss som er en dag med de flinke folkene i Making Waves.

 

Og de andre #hack4no vinnerbidragene –

Atle Frenvik Sveen som fikk prisen for beste bruk av geodata her skrevet om sin app Ølkart her.

Teamet som står bak Gi tein -som vant prisen for beste visualisering på #hack4no- blogger her om deres app.

«Du må bare snu tankene i hodet ditt» sa hun

På fredags morgen i de grønne omgivelsene som omslutter Kartverkets lokaler på Hønefoss, samlet 250 ivrige «hackere» seg. Blant ansiktene som strømmet inn for å delta på #hack4no 2015 var det flere gamle kjente, mange nye og en god del (veldig) unge. Utstyrt med pc, telt og massevis av energi hadde de fleste det samme målet – utforske, leke og skape med åpne data – eller for å låne ordene til en av de yngste deltakere; «snu tankene i hodet».

« A hackathon is a gathering where programmers collaboratively code in an extreme manner over a short period of time. Hackathons are at least a few days – or over a weekend – and generally no longer than a week. While working on a particular project, the idea is for each developer to be have the ability and freedom to work on whatever he/she wants.»

Definition of Hackathon Technopedia

Difi og Kartverket holdt årets store «åpne data» hackathon den 5. og 6. juni. De inviterte både voksne og junior «hackere» til å delta på 36 timer med intens utvikling av design og programmering .

Konseptet #hack4no gikk av stabelen for første gang i februar 2014 i regi av Kultur- og naturreise hos Kulturrådet. Les mer her.  Det var en stor glede for prosjektet da prosjektpartner Kartverket bestemte seg for, sammen med Difi, å ta stafettpinnen videre i år. Intensjonen med arrangementet var å sette fokus på verdien av åpne og fritt tilgjengelige data. Det var også et konkurranseelement i arrangementet, der folk kunne levere inn sine bidrag til 3 ulike kategorier – beste nytte, beste visualisering og beste løsning med geografiske data. Premiene -som la vekt på videre utarbeidelse av bidragene, økt verdiskaping og potensiale for næringsutvikling – var en dags oppfølging og rådgivning hos Microsoft Norge, design byrå Making Waves eller N°A Incubator. To av de 3 vinnerne vil også få et reisestipend for å delta i den nordiske konkurransen, Slush in Finland senere i år.

Mens juniorhackerne ikke konkurrerte, fikk de mulighet til å presentere hva de hadde utviklet. En gruppe av juniorhackere ble også valgt ut til å reise til i UK i juli for å delta en internasjonal junior-hackathon, Festival of Code. Her kan du se innslaget fra juniorhack på NRK Supernytt.

250 deltagere, datasett fra 14 etater, 105 voksne hackere & 95 junior hackere

Mange miljøer var representert i løpet av helgen, alt fra kidz-kodere, utviklere, designere, offentlige virksomheter og media til studenter og politisk ledelse. Bidragene viste et stort spenn i datakilder (til sammen ble 14 ulike datasett tilgjengelig – alt registrert på datanorge.no), og mange ulike typer løsninger (søkeverktøy, visning på kart visualiseringer, quiz, spill, analyser av data mm).

Dataen til alle partnerne i Kultur- og naturreise var tilgjengelig, og flere representanter fra deres etater var til stede under arrangementet og tilgjengelige for spørsmål og brainstorming. Alt dette bidro til at dataen var mer synlig – sikkert ikke tilfeldig da at så mange lag brukte kulturdata i sine løsninger. Se alle presentasjonene av bidragene her.

Statsråd for Kommunal- og moderniseringsdepartementet Jan Tore Sanner var også til stede sammen med Difi direktør Ingelin Killengren og Kartverkssjef Anne Cathrine Frøstrup. Med god hjelp av en av de juniorhackerne navigerte Sanner gjennom det virtuelle norske landskapet i MineCraft og lanserte et fyrverkeri show i anledning juniorhacks offisielle åpning.

Kultur-og naturreise hadde en aktiv rolle før og under arrangementet; prosjektet var representert i programkomiteen og i juryen, holdt et innlegg i workshopen om visualisering av data og kjørte en idemyldringssesjon. Den seirende ideen fra idemyldringssesjonen gikk videre til å bli en av de 3 vinnerbidragene av hele konkurransen.

32 timer etter #hack4nos oppstart ble 11 kjempespennende bidrag levert innen fristen. Pris for beste visualisering gikk til Gi tein. Prisen for beste nytte gikk til Biopin.it og for beste bruk av geodata til Ølkart av Atle Frenvik Sveen. Litt ekstra stas at Atle er en av utviklerne som jobber med Kultur-og naturreises demonstratorer. Her kan du lese Atles blogg om hans seier.

Da klokken hadde blitt 19:00 og en vag lukt av grillmat hang i kveldsluften begynte slitne folk, store som små, å trekke seg hjem til både fjernt og nært. Mens vi som var igjen satt ute fikk vi litt tid til å reflektere over dagene som hadde vært. Det er helt åpenlyst at at åpne tilgjengelig data bidrar til innovasjon og har stor potensiale for å tilby tjenester som kan effektivisere offentlig sektoren (som Gi tein eller Biopin.it), samt være av nytte for næringsliv (som Ølkart). Det ligger så mye potensial i ulike data-sammensettinger at vi er nødt til å fortsette arbeidet med tilgjengeliggjøring og tilrettelegging av data for å sørge for at det som leveres er av best mulig kvalitet. Og vi har ingen tid å miste – de 95 4-16 åringer, våre fremtidige datautviklere, designere, digitalledere og politikere, som var med på (junior)juniorhack er bevis på det.

Vel blåst alle sammen! Det eneste som ligger igjen er hvor blir #hack4no neste år?..

Videre lesing –

På tvärsen genom det digitala kulturarvet

Her skriver Rolf Källman, leder for Sveriges koordinerende sekretariat for digitalisering, digital bevaring og tilgjengeliggjøring digitale arv (Digisam) om hans refleksjoner etter Kultur- og naturreises leder seminar 11. mai. Innlegget er en del av en bloggserie om åpne data og her kan du finne de andre innleggene i serien fra prosjektgruppen, Riksarkivet og Difi.

Rolf Källman innlegg 11. mai 2015

Rolf Källman innlegg 11. mai 2015

Hur kan ett samarbete på tvärsen över gränserna mellan institutioner och olika ansvarsområden bidra till att öppna upp och frigöra potentialen hos de data som institutionerna förvaltar? Och vad krävs av dagens ledare för att detta ska ske?

Det var de centrala frågorna för dagen när Kultur- og naturreise bjöd in sina partnerinstitutioner och ansvariga departement för ett ledarseminarium på Kulturrådet den 11 maj. I det breda startfältet avspeglade sig tydligt en av de viktigaste förutsättningarna för att vi fullt ut ska kunna dra nytta av den inneboende kraften i kulturarvsinformationen. För det är först när informationen kommer till användning i helt oväntade sammanhang och inom fler områden än kulturen, för att ge perspektiv och bidra till lösningar på dagens och morgondagens viktiga samhällsfrågor, som den fullt ut kommer till sin rätt.

Själv var jag inbjuden för att berätta om erfarenheterna av Digisams arbete med att koordinera digitaliseringen av kulturarvet i Sverige. Det var en inbjudan som jag med glädje tackade ja till. En allt mer utvecklad samverkan mellan de nordiska länderna kring öppen kulturarvsdata tillhör de roligaste resultaten av ett samarbete som tog fart på allvar i och med konferensen NordLod som Digisam arrangerade i Malmö 2013 som en del av det svenska ordförandeskapsåret i Nordiska ministerrådet.

Digisam har varit verksamt sedan hösten 2011, med ett uppdrag att verka för att Digit@lt kulturarv, den av regeringen beslutade strategin för digitalisering av kulturarvet 2012-2015, når sina mål. Digisam är därmed en del av strategin och inrättades, till följd av ett regeringsuppdrag som en operativ enhet på Riksarkivet, för att koordinera och i viss mån samordna digitaliseringsarbetet vid de totalt 23 statliga kulturinstitutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation. Digisam är nu inne på sitt avslutande år.

Under 2014 utvärderades Digisams verksamhet av Statskontoret Utvärderingens förslag om att förlänga verksamheten i ett år för att de samlade resultaten ska kunna vara ett underlag för bedömning av en mer långsiktig fortsättning har nyligen varit ute på remiss för att förse regeringen underlag för ett beslut om fortsatt verksamhet eller inte.

Digisams uppdrag är brett och omfattar i princip all verksamhet som är knuten till digitaliseringen av kulturarvet. Övergripande för uppdraget är målen för kulturpolitiken som bl.a. ska främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utveckla där alla har möjligheter till kulturupplevelser och att bli medskapare till den kultur och det kulturarv de använder och brukar. Här har minnesinstitutionerna en viktig roll att spela genom att delta med kompetens, information och verktyg på de arenor där användarna finns och aktivt bidra till en dialog där kulturarvet görs synligt och tar plats på fler ställen i samhället.

Man kan tycka att Digisams uppdrag är för stort och borde ha varit mer begränsat, men de är lättare sagt än gjort. Digitaliseringsfrågorna är till sin natur komplexa och snabbt föränderliga och utan ett brett helhetsperspektiv försvinner målen lätt ur synfältet. Ett exempel på det är t.ex. att brist på bevarandekompetens och hur man skapar användbar information vid konverteringsprocesserna lätt kan leda till svårigheter och ökade kostnader i ett senare skede. Det enda sättet att begränsa uppdraget är som jag ser det genom samverkan i praktiken och genom tydligt fördelade roller där olika myndigheter eller institutioner tar ansvar för olika processer och verksamhetsblock. Och det är dit vi bör nå och det finns med ett av målen i Digisams uppdrag, men behovet av koordinering kommer att kvarstå även om en sådan ansvarsfördelning kan uppnås.

Att frågorna är så komplexa gör också att de är svåra att överblicka. Utifrån den egna verksamhetshorisonten är det nästintill omöjligt att se allt det som behövs tas hänsyn till. En koordinerande verksamhet som har i uppdrag att arbeta på tvärsen är rätt utnyttjad ett viktigt led i att motverka detta. Men det räcker inte, man måste också öppna upp för och släppa in andra perspektiv i den egna organisationen. Andra kan se saker som man inte själv ser, sa Paul Schaffey i sitt inledningsanförande och Ingelin Killengren underströk senare under dagen att ”du måste veta vad som pågår utanför din egen sektor”.

Samverkan mellan de olika aktörerna är en absolut förutsättning för att nyttan av ett digitalt kulturarv ska kunna realiseras på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt. Och samverkan är lätt att vara positiv till men inte alltid lika lätt att få till i praktiken. För att det ska ske krävs ett tydligt ansvar till någon eller några att driva frågorna så att samverkan kommer till stånd. En av de erfarenheter som vi gjort på Digisam är att det är lätt att få till samverkan mellan de som arbetar operativt med digitaliseringsfrågor på de inblandade institutionerna, men ska vi nå hållbara resultat krävs det att institutionsledningarna inser betydelsen av samverkan och fattar de nödvändiga strategiska besluten. Ett annat konstaterande är att ju längre ut från centrum, desto större intresse för samverkan och samordning. En slutsats som en följd av detta är vikten av att arbeta top-down och bottom-up samtidigt.

Genom åren har många initiativ tagits och projekt startats inom digitaliseringsområdet. De flesta av dessa har resulterat i olika leveranser som var aktuella och nyttiga när projekten avslutades, men genom brist på förvaltning av resultaten har de sakta men säkert blivit inaktuella. En viktig uppgift för en koordineringsverksamhet som Digisam är att gå igenom och sortera fram viktiga dokument och system i denna digra flora för att därefter arbeta för att hålla det som är viktigt för ett fortsatt arbete tillgängligt och hållbart förvaltat. Det är ett av skälen till att det behövs en stabil och kontinuerlig koordination under en överskådlig tid och där man envist behöver tänka långsiktigt.

Rolf Källmans innlegg 11. mai 2015

Rolf Källmans innlegg 11. mai 2015

En av de frågor som vi på Digisam kommer att vara mest nöjda med när den här verksamhetsperioden tar slut är att frågan om digitalt kulturarv har tagit plats på dagordningen och att minnesinstitutionerna ser ett fortsatt behov av koordinering. Det visar såväl statskontorets utvärdering under 2014 och de svar som kommit in på regeringens nyligen avslutade remiss. Det är en bra plattform att bygga vidare på.

I Digisams uppdrag ingår också att delta i det europeiska samarbetet där det är relevant. Vi förstod vikten av det men ändå inte fullt ut, Under resans gång har uppdraget att samverka över nationsgränserna blivit allt viktigare. Det finns inte en fråga som vi arbetar med på Digisam som inte andra arbetar med och där vi kan dra nytta av varandras erfarenhet och kompetens. I det perspektivet har det nordiska samarbetet ett alldeles speciellt värde. Vi har så mycket gemensamt i vår historia och med en utvecklad samverkan kan vi nå målen snabbare samtidigt som vi kan länka ihop berättelser som löper över nationsgränserna. Och behovet av samverkan tar aldrig slut. Digitaliseringen av kulturarvet och samhället är bara i sin linda, det är bara fokus som kommer att skifta.

Personligen är jag övertygad om att det måste finnas en verksamhet som ständigt söker efter samverkansmöjligheter och som följer frågan oavsett om den löper utanför den egna organisationens gränser. Och i det ökande behov av nya och kompletterande kompetenser är generalistkompetens i kombination med koordineringsverksamhet en nödvändig del i arbetet med att realisera den digitala kulturarvsinformationens inneboende potential och värden.

Ett stort tack till Kultur- og naturreise för organiseringen av en mycket inspirerande dag. På Digisam ser vi fram mot ett fortsatt givande samarbete med våra norska kollegor!

 

Rolf Källmans presentasjon og programmet fra 11. mai er tilgjengelig her.

 


1 2 3 4 5 43
Kategorier